Vår första Rhodesian Ridgeback, en tik, Lövfällan´s A´lika köpte vi 1981
Mitt i vintern, 14 November 1981, kom Lika in I våra liv, ett litet brunt yrväder som tog oss med storm, vi älskade henne från första stunden. Det var Lika som fick oss att bestämma oss för att ta valpar på henne. Hon fick en speciell plats i våra hjärtan. – Ingen hund tar den andres plats utan alla har sin egen lilla vrå i ens inre.
A´likas första och enda valpkull föddes 1985-03-11, efter denna kull började hennes livmoder växa och A´lika fick livmodern bortopererad.
>Vår älskade A´lika blev nästan 14 år.
1996 kom Lövfällan´s Izette in i våra liv. En tik som var minst lika underbar som A´lika.
Izettes första kull fick hon 17 juni 1999, 3 hanar och 5 tikar, vi behöll en tik Abayomee (trevligt möte på afrikanska), kallas för Yomee.
Efter denna kull gick Izette tom 3 ggr, det blev inga valpar förrän kullen som föddes den 25 januari 2003, mamma Izette var en jättelycklig och nöjd mamma 3 hanar och 3 tikar tog hon väl hand om hela tiden ända in till den dagen de skulle flytta till nya hem Det var också ett spännande ögonblick då vi ”presenterade” Yomee för valparna, de var då 2 veckor gamla, hade hunnit öppna ögonen. Yomee tittade försiktigt över kanten till valplådan men drog sig tillbaka till sängen som stod i valprummet.
Successivt fick hon vänja sig vid att dela mamma med 6 st. små.
Yomee blev en mycket bra extra mamma som lekte och fostrade de små i takt med att de växte Ofta låg valparna hos Yomee och sov, på en av dynorna i köket.
Köket
blev centralpunkten även för valparna eftersom vi tillbringade den mesta tiden där Valparna fick vänja sig vid alla vardagliga ljud som hör ett hushåll till Det hände också att man tappade något på golvet som slamrade, valparna vaknade, tittade yrvaket upp men somnade snabbt igen. Från 3 veckor var det ok att få komma och titta på de små, inte tidigare Valparna vande sig vid att det kom folk hit och hälsade på, social träning är ju viktigt för de små, valparna behöver präglas på människor från ca 3 veckors ålder. Då valparna var sju veckor fick de även besök av vuxna, trygga hanhundar, bl.a. pappa Ascot med sonen
Baccus
, detta var spännande tyckte valparna, hanarna tyckte det var mindre spännande De fick lite panik, visste inte var de skulle bli av när dessa 6 små ville leka, det blev för många på en gång Valparna är så orädda i den åldern, nyfikna och vill upptäcka det
mesta
.
När valparna hade somnat kunde de i lugn och ro lukta på och kolla valparna, gick sedan och lade sig, förvissade om att de inte blev attackerade av ”de små vildarna”.
Det
är underbart
och fantastiskt att vara med om en tiks förlossning, allting sker instinktivt, tiken öppnar fosterhinnan och får ut valpen, tjagglar av navelsträngen och slickar valpen.
När valpen föds strävar den mot moderns kroppsvärme, vilket tyder på att känseln i viss mån är utvecklad. Forskning har visat att valpar också känner lukt genast efter födseln. Dessa båda sinnesförnimmelser är nödvändiga för att valpen ska kunna söka värme och föda hos modern och därmed överleva.
Smaksinnet utvecklas betydligt senare, liksom hörsel och syn. Valparna föds med ögon och hörselgångar slutna, och så förblir i varje fall ögonen i c:a 12-14 dygn, även om det finns valpar som öppnar ögonen tidigare Att ögon och hörselgångar öppnats innebär dock inte att de ser eller hör i egentlig mening. det handlar mer om s.k. ”dimsyn” de kan inte fokusera blicken.